26 juli 2011

Grattis på 1års-dagen

Idag fyller den här lilla tossan år.
Grattis Stella!






En glad dag

Idag har jag varit på Grönalund och det var super kul! Tror inte det varit så kul att gå på nöjesfält någonsin. Den rätta känslan infann sig liksom. Jag har åkt alla de läskiga åkturerna och blundat mig genom dem alla. Vi har varit i lustiga huset och vi har ätit glass, spelat på lyckohjul, kört radiostyrda bilar och åkt båt till och från. Alla attraktioner var tillgängliga för mig eftersom jag är mellan 140 och 195 cm lång och hade åk-band.En stor eloge skall riktas till Raul och Natalie som lyckades övertala mig att åka fritt fall igen, trots att jag efter senaste näradödenupplevelsen jag haft i den skräckmaskinen lovat mig själv att aldrig mer komma i närheten. Det var lika fruktansvärt denna gång. Även Insane genomleds ännu en gång, dock med ögonen så hårt ihopknipna att jag hade ont i ansiktsmusklerna när det var slut. Detta innebär att jag, efter denna svarta helg som präglats av nedstämdhet och sorg efter nyheterna om det fruktansvärda som hänt i Norge, idag har varit genuint glad vilket jag tackar för!

05 juli 2011

Mediebrusets stora gap

Det finns så otroligt mycket att uppröras över och bli ledsen för, både i närheten och långt borta, både privat och på ett mer världsligt plan. Det finns så många människor man kan lyssna på, både sådana som säger bra saker och sådana som säger dåliga. Det finns alltid något man missar. Det finns sätt att sålla bland all information förståss. Man kan bestämma sig för att lyssna bara på dem som alla andra lyssnar på. Hålla sig uppdaterad bara kring det som händer i toppskiktet. Bara det är ju så mycket att man inte hinner med, och så mycket man missar sen! Man bör ju självklart också enbart hålla sig till sådant man intresserar sig för, men med den inställning inser man oftast hur sammanflätat allt är. Du kan inte vara intresserad av klimatfrågor utan att hysa intresse för politik, ekonomi och konfliktlösning. Och detta gälle i princip alla frågor. Du kan inte ha en politisk åskådning utan att ha koll på andra. Detta leder till mycket frustration i mitt fall. Jag vill och behöver veta alldeles för mycket men jag kan inte ta in allt. Jag börjar gråta och ser inte texten i tidningen för all vätska som samlas i ögonen. Jag kan inte skriva för alla tankar som snurrar runt utan att få fäste. Jag behöver ge mig själv uppgifter. Som svensklärarna gjorde i skolan: - Läs den här boken och skriv en recension. Skriv om en parallell verklighet där allt är tvärt om. Beskriv platsen där du bor om 10 år.

Ja visst! Inga problem, jag riktigt känner hur fantasin och idéerna förökar sig innanför pannloben. Men kvickt! Det gäller att se upp för mediebruset som tar varje tillfälle iakt att nafsar mig i hälarna, stressa mig, få mig att känna mig otillräcklig och obeslutsam, få mig att flytta till en avlägsen plats på jorden, långt ifrån all ondska, orättvisa, egoism och idioti och okunskap och försöka glömma att mitt ibland allt sådant också fanns mycket kärlek, hopp, kamp och vilja till förändring.